Historia och filmskapande

Arbetet ar en studie av om det i en filmskapandeprocess av en historisk film skapas mojligheter for elever att trana och utveckla en formaga i en larprocess. Syftet har varit att ta reda pa om och nar eleverna i de olika momenten av filmskapandeprocessen far mojlighet att trana och utveckla sin formaga. For att kunna ta reda pa ovanstaende har jag designat ett arbetsomrade dar eleverna skulle gora en film om en historisk handelse. I detta fall andra varldskriget. Arbetsomradet ar designat utifran att eleverna ska arbeta kollaborativt med filmskapandets olika moment. Jag har genom en deltagande observation foljt fyra flickor i arskurs 9 som frivilligt stallt upp som informanter i deras arbete med att gora filmen. Resultatet visade att filmskapandeprocessens olika moment ledde till att eleverna diskuterade och samtalade om vad jag tolkat som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk. Utifran dessa samtal och diskussioner uppstod mekanismer for att kollaborativt larande skulle kunna ske. Da designen av arbetet med filmskapandet ledde till att eleverna aterkommande fick diskutera, samtala och reflektera kring de historiedidaktiska dimensionerna i olika larsituationer, fick eleverna mojlighet att trana och utveckla sin formaga over tid i en larandeprocess. Slutsatsen som jag dragit av min undersokning ar att elevernas formaga formodligen inte hade fatt mojlighet att utvecklats lika mycket om de gjort motsvarande uppgift pa egen hand samt att kollaborativt arbete mellan eleverna ar att foredra for att de ska fa mojlighet att utveckla sina formagor, detta eftersom de da kan interagera med varandra utifran dessa. Jag drog ocksa slutsatsen att elevernas formaga tranas som bast nar de far kommunicera historia istallet for att konsumera historia.