Nya städsegröna trädarter att pröva för Malmö stads gatumiljöer

Idag pagar en urbanisering som staller stora krav pa de stader vi ska leva i. Staderna blir storre och dess miljoer paverkar manniskor och natur. For att klara av framtidens utmaningar med forandrade klimat och storre stader behovs det manga insatser. De urbana traden kan spela en viktig roll att hantera dessa utmaningar. Det finns idag mycket forskning om vilka ekosystemtjanster urbana trad bidrar med. Traden forbattrar luftkvaliten, skapar battre lokalklimat, folkhalsan blir battre eftersom grona miljoer minskar stress och dampar bullernivan. Traden ar dessutom en viktig del i att skapa grona korridorer i staden. Grona korridorer som i sin tur skapar natverk och binder samman olika gronomraden och natur, vilket ar viktigt for att skapa en hogre biologisk mangfald i staden. Trad i stader underlattar dagvattenhanteringen, nagot som kommer bli mycket viktigt eftersom framtidens klimatforandringar kommer orsaka kraftigare regn. I klimat med langa vintersasonger och kallare vintertemperaturer ar stadsegrona arter viktiga for att alla arstider ska kunna ha grona miljoer. Det estetiska vardet pa vintern hojs samtidigt som ekosystemtjanster kan utforas av stadsegrona trad aret runt i kallare klimat. I Malmo stad utgor stadsegrona slakten nagonstans mellan 0,2 – 11,8 % av alla inventerade trad hos Malmo stad. Att anvandningen inte ar storre kan bero pa att stadsegront har ett daligt rykte. Under 60 och 70-talet anvandes mycket stadsegront, men med dalig kunskap, vilket ledde till att manga vaxter inte madde sa bra. Detta ar synd eftersom Malmo som ligger omgiven av lovfallande skogar har ett extra stort behov av gronska pa vintern, till skillnad fran manga andra svenska stader som har tillgang till stora grona naturomraden med gran och tall aret runt. Med hjalp av en litteraturstudie och samlad information fran Malmo stads tradplan forsoker detta arbete hitta en lamplig metod att valja ut stadsegrona arter till Malmos gatumiljoer. Och med hjalp av den metoden sedan skapa en vaxtlista med stadsegrona arter som inte finns inventerade i Malmo stads traddatabas idag. Resultatet i detta arbete visar att det finns nya stadsegrona arter som ar lamplig att prova for Malmos gatumiljoer. Att valja ratt art till ratt plats kraver mycket kunskaper om artens egenskaper och om den plats den ska anvandas pa. Det framkom aven att mer forskning om arters egenskaper behovs for att lyckas annu battre i arbetet med att valja lampliga arter till olika gatumiljoer.