Psykosocial hälsa hos andra generationens invandrarbarn under förskoleåren: risk- och friskfaktorer

En kohort bestaende av 1688 barn inskrivna vid 20 barnavardscentraler (BVC) i sodra Sverige undersoktes vid 3 manaders, 3 ars och 5.5 ars alder. Femton procent, 245 barn, var fodda har till minst en foralder som var utrikesfodd. Information om socioekonomisk stress i familjen, depression hos modern och beteendedata om barnen vid 3 ar och 5.5 ar insamlades. Riskfaktorer ifraga om socioekonomiska forhallanden och grad av ackulturation enligt ett index konstruerat for studien samt skyddsfaktorer for stress analyserades. Invandrarbarnen hade 2-3 ganger sa hog frekvens beteendeproblem som majoritetsgruppens barn. Familjer dar bada foraldrarna var utrikesfodda, som kommit fran det forna Jugoslavien eller utomeuropeiska lander, varit hogst fem ar i Sverige da barnen foddes och inte talade svenska i hemmet, hade den storsta socioekonomiska belastningen. Den gruppens barn hade hogst frekvens beteendeproblem. Kansla av sammanhang (KASAM) var en generell skyddsfaktor, da det gallde barnens beteendestorningar. Studien genomfordes med stod av Landstinget Blekinge och Landstinget Kristianstads lan och dess folkhalsoavdelning. Radet for halso- och sjukvardsforskning i Lund (HSF) samt Stiftelsen Soderstrom- Konigska sjukhemmet