Med samtalet som grund En undersökning om hur man skapar sociala klassrumsmiljöer

I vart examensarbete har vi intervjuat och observerat tva larare pa tva skolor, en pa vardera skola, da syftet ar att undersoka hur samtalet anvands i sociala samspel i tva klassrum, saval mellan larare och elev som mellan elev och elev. Vara fragestallningar ar Hur ser de tva lararna pa det sociala samspelet i klassrummet och vilka tankar har de om samtalets roll och plats? och Vilka olika former av samtal framtrader i den sociala klassrumsmiljon? For att kortfattat beskriva vart problemomrade kan vi saga av egna erfarenheter att en del klasser har brist pa samtal och har existerar mycket enskilt arbete. Pa grund av det vill vi nargranska tva skolor for att undersoka hur samtalet ter sig i dessa klassrum. Arbetets utgangspunkt ar det sociokulturella perspektivet dar vi framst utgar fran Vygotsky men aven Dysthe. Darmed ar den klassrumsmiljo som studien handlar om, det samspel som sker mellan individerna i klassrummet. Resultatet visar pa att bada intervjuade lararna anser att dialogen ar den efterstravande samtalsmetoden. Den visar aven pa vikten av goda relationer for att ett samtal ska vara sa givande som mojligt. I analysen som behandlas i resultatet kan vi se att dialogen ar just den efterstravande metoden men att de bada lararna anvander den olika mycket. Efter att de bada lararna anser att de har goda relationer i klassrummet, kan vi da vi analyserar se att det stammer. Vi ser tydligt att majoriteten av eleverna har goda relationer med varandra och med lararna genom att de hjalper varandra, pratar med varandra och respekterar varandra. I var slutdiskussion skriver vi om hur vi anser att monologen och dialogen bor samspela i undervisningen och att samtalet ar viktigt. Det har samtalet bor darfor ges utrymme for, och det i en lugn klassrumsmiljo. Vi avslutar med en tanke kring vidare forskning som ror det fysiska klassrummets betydelse for samtalet.