Pedagogers upplevelser och synsätt gällande språkutvecklande arbete för elever i språklig sårbarhet

Enligt laroplanen Lgr 11 (Skolverket, 2011) och skollagen (SFS, 2010:800) ar skolans uppdrag att forbereda eleverna for att leva och verka i samhallet. Genom var studie bidrar vi med att belysa vikten av att elever ges forutsattningar att utveckla en spraklig och kommunikativ kompetens. Studiens forskningsfragor ger en inblick i pedagogers upplevelser och synsatt gallande sprakutvecklande arbete for elever i spraklig sarbarhet. Vi anvander oss av Bruce, Ivarsson, Svensson, Sventelius (2016) definition av spraklig sarbarhet; nar elevernas forutsattningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Syftet ar att ta del av pedagogernas upplevelser och synsatt gallande arbetet med sprakutvecklande undervisning for elever i spraklig sarbarhet, oavsett undervisningens kvalitet. Studien utgar ifran ett sociokulturellt perspektiv, dar vi anammar Vygotskijs tankar om att inlarning sker i kommunikation med andra. Det relationella perspektivet, dar omgivningens syn pa eleven och interaktionen mellan eleven och dess omgivning ar avgorande for dess kunskapsinhamtning synliggors ocksa. Studien genomfordes som en kvalitativ forskningsmetod med fenomenologisk inspiration och utgar ifran pedagogers upplevelse och synsatt gallande sprakutvecklande arbete med oppenhet for deras erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2015). Vi har anvant oss av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) och informanterna gavs utrymme att besvara och tolka fragorna, vilket enligt Patel och Davidson (2011) ses som lag grad av strukturering. Enligt Bryman (2018) behover inte semistrukturerade intervjuer folja fragorna i intervjuguidens givna ordning. De teoretiska ramar som ligger till grund for studien redovisas samt studiens syfte och fragestallningar, foljt av en beskrivning av centrala begrepp och nyckelord. Vidare presenteras vart metodologiska overvagande, studiens upplagg och genomforande. Darefter redovisas, analyseras och tolkas studiens resultat mot bakgrunden av vart teoretiska ramverk samt tidigare forskning. Studiens resultat synliggor pedagogernas upplevelser och synsatt gallande sprakutvecklande arbete. Utifran empirin kan vi utlasa likheter och skillnader i intervjusvaren och de faktorer som pedagogerna anser gynna ett sprakutvecklande arbete. Vikten av en kontinuitet i verksamheten synliggors da pedagogerna aterkommande reflekterar och diskuterar organisationens samsyn och forhallningssatt. Betydelsefulla faktorer for sprakutvecklande arbete ar strukturerad och tillganglig larmiljo samt ett explicit arbete med spraket.