Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.

Barn i utsatta situationer kan under kortare eller langre perioder behova place- ras i en annan familj. Bland barn som vaxer upp i familjehem ar det vanligare med psykisk och fysisk ohalsa. Det ar darfor viktigt att veta om stodinsatser till barn och familjehemsforaldrar kan hjalpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsforaldrar kan for- battra barnens psykiska och fysiska halsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. Pa grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning gar det inte att avgora vilka insatser eller vilka delar av insatserna som ar verksamma. X For foljande tre specifika insatser finns nagot sakrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up ar en utbildning for familje- hemsforaldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Foraldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och oka familjehemsforaldrars formaga att klara foraldrarollen • Take Charge ar en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan forbattra deras sjalvbestammande, utbildningsgang och mojligheter till arbete. X Ingen av de insatser som anvands i Sverige har utvarderats i en studie. I Sverige laggs tonvikten pa att utreda familjers lamplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stodinsatser till barn eller familjehemsforaldrar under barnens placering ar mindre vanligt. Personer som har vaxt upp i familje- hem, deras foraldrar och familjehemsforaldrar efterlyser stod till barn och familjehem under placeringen. X Det behovs forskning som undersoker effekten av insatser inom familje- hemsvard. Samtliga insatser som identifierades i litteraturoversikten bor rimligtvis kunna anvandas i Sverige men deras effekter behover foljas upp och utvarderas i en svensk kontext. De insatser som redan forekommer i Sverige behover ocksa utvarderas och undersokas vetenskapligt. Det behovs aven studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser for svenska forhallanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras nagon gang i ett familje- hem eller pa en institution. Under sitt liv har dessa barn en forhojd risk for suicid, psykisk och fysisk ohalsa, missbruk, kriminalitet och behov av langvarigt forsorjningsstod. Syftet med denna rapport ar att granska och sammanstalla det vetenskapliga underlaget for stodinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsforaldrar for att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvarderingen genomfordes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvarderats i kontrollerade studier med hog eller medelhog studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan aren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppfoljningstiden skulle vara minst tre manader for barn tva ar eller aldre, och minst en manad for barn yngre an tva ar. Studier uteslots om jamforelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i slakting- hem. Den systematiska utvarderingen inkluderar aven ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som anvands i Sverige, erfarenheter fran brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade vara kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det gar att paverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska halsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. Pa grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar pa vilka insatser eller vilka delar av insatserna som ar verksamma. For tre av insatserna finns ett begransat vetenskapligt stod for att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan forbattra barns psykiska halsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan forbattra barns formaga till sjalvbestam- mande samt sociala situation (t.ex. fullfoljd utbildning) och Incredible Years kan oka familjehemsforaldrars formaga att klara foraldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de ovriga 15 insatserna gar inte att bedoma eftersom de endast utvarderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhalsa och forebyggande av ton- arsgraviditeter. Det saknas ocksa studier av eventuella skadliga eller oonskade effekter av insatserna. Praxisundersokning En enkat skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar fran 80 av 106) och samtliga enskilda foretag som arbetar pa kommuners uppdrag (svar fran 34 av 38). Enkaten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna aterfinns i littera- turoversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar pa bedomning av lamplighet av familjehemsforaldrar och pa allman utbildning av dem fore barnen placeras. Det var mindre vanligt med stod till barn eller familjehems- foraldrar under placeringen. Att doma av de insatser som anvands saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Tva relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav pa kvalitet i den ekonomiska utvarderingen. Studiernas resultat gar inte att overfora till svenska forhallanden. Brukar- och anhorigperspektiv Fyra organisationer som foretrader barn med erfarenhet av familjehemsvard, deras foraldrar samt familjehemsforaldrar besvarade enkater eller intervjuades. De efterlyser mer stod utover sjalva placeringen. Dessutom onskar familjehems- foraldrar battre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsfor- aldrarna efterlyser stod for att fa vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser for battre psykisk och fysisk halsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter Nar samhallet overtar ansvaret for barns vardnad sa finns en sarskild skyldighet att tillgodose barnens basta. Att samhallet inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den sa kallade Vanvardsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem ar bristen pa vetenskaplig kunskap om insatsers for- och nackdelar vilket aventyrar barns rattigheter. Ett annat problem ar bristande dokumentation och uppfolj- ning av de insatser som anvands. Diskussion Vi bedomer att insatserna fran litteraturoversikten kan anvandas i svensk familjehemsvard med overforbara resultat for barnen. Om beslut fattas att infora nya insatser bor man vara uppmarksam pa att manga kommuner ar sma med fa placerade barn, vilket kan skapa problem med att uppratthalla tillracklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvarden ar manga ganger ovana vid den systematik som insatserna kraver. Aven med okad tillgang pa vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behovs rutiner for att pa ett ordnat satt infora, vidmakthalla och utmonstra insatser inom familjehemsvarden. Detta kan ske genom lokal uppfoljning dar bade positiva och negativa effekter foljs upp syste- matiskt och dokumenteras. I forlangningen ger det mojlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bor inriktas pa att undersoka nyttan av de insatser som anvands idag eller som kan komma att inforas.