Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Dagens arbetsliv staller allt storre krav pa kognitiva formagor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan aven inom industri, hantverk och sjukvard. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta staller nya krav pa arbetsmiljoarbetet, nagot som galler for alla arbetstagare, men sarskilt for de av oss som har en kognitiv funktionsnedsattning.I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljorelaterade hinder forknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva omraden: sprak, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmarksamhet, emotion/social kognition, mental trotthet samt global kognitiv formaga/intelligens. Vi uppmarksammar aven mental trotthet (”fatigue”) som ett viktigt problemomrade i  sammanhanget.Den forsta delen av rapporten ger en bakgrund till omradet. Avsnittet ger en kort oversikt over neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap.Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga ar kognitiva funktionsnedsattningar i arbetslivet? En stor del av de manniskor som ar i yrkesverksam alder antingen har, eller kommer nagon gang under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta beror en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsniva langt ifran enbart beror pa individens begransningar till foljd av sjukdom eller annan funktionsnedsattning, utan aven pa miljon och dess krav pa individen, ar problemen och losningar pa dessa bade giltiga och viktiga for alla.Rapportens andra del visar att kognitiv nedsattning inte begransas till ett enstaka funktionellt omrade, exempelvis minnesbesvar, utan kan innefatta flera av de funktionella omraden som berors. Det finns alltsa ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medfor for den enskilde arbetstagaren. Problemen maste ses i ljuset av bade de erfarenheter och begransningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften.Rapportens tredje del diskuterar mer ingaende arbetsmiljorelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsattningar. Den borjar med att sammanfatta en modell for att analysera funktionsnedsattningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegransningar efter en sjukdom), individens forhallningssatt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljon. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skarningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skal ar kunskap om arbetsmiljomassiga aspekter av kognitiva funktionsnedsattningar giltig for alla. Aven de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer dar faktorer kopplade till miljon eller arbetsuppgiften (eller var installning till uppgiften) resulterar i att kognitiva formagor belastas!Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska losningar som stodjer arbetsformaga vid nedsattning av funktioner inom de nio omraden som rapporten omfattar: sprak, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmarksamhet, emotion/social kognition, mental trotthet samt global kognitiv formaga/intelligens. Sarskilt betonas att det idag finns manga tillgangliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade atgarder som kan utnyttjas for att mildra eller eliminera arbetsmiljoproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsattningar. Rapporten redovisar sju sadana overgripande atgarder. Dartill diskuteras kognitiva funktionsnedsattningar i samband med arbetstagare som ar over 65 ar och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov for fortsatt arbete inom omradet.