Nyttan av funktionen olinjär frekvenskomprimering i hörapparater hos skolbarn med lätt till måttlig hörselnedsättning.

Denna studie undersokte nyttan av funktionen olinjar frekvenskomprimering i horapparater anpassade for skolbarn i aldern 9-20 ar. Syftet var att jamfora nyttan av Phonak’s horapparat Versata Art och dess funktion olinjar frekvenskomprimering, med namnet SoundRecover; en grupp dar funktionen olinjar frekvenskomprimering var aktiv i horapparaten/horapparaterna jamfordes med en grupp dar olinjar frekvenskomprimering var inaktiv i horapparaten/horapparaterna. Skiljer sig taluppfattningsformagan mellan de med olinjar frekvenskomprimering i horapparaterna och de utan? Skiljer sig den upplevda nyttan med horapparaten/horapparaterna mellan grupperna matt med frageformular? Forbattrar sig testresultaten over tid? Antalet testdeltagare i studien var 10 testdeltagare. Testdeltagarna hade en mild till mattlig sensorineural horselnedsattning, dar horselnedsattningen var av mattlig till svar grad i diskanten. Nyttan utvarderades med taltestet maximal taluppfattning, matt i ljudfalt, samt med frageformularet International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA). Resultaten visade ingen skillnad i upplevd nojdhet utifran IOI-HA mellan testgruppen som hade funktionen olinjar frekvenskomprimering aktiv i horapparaten/horapparaterna och kontrollgruppen som hade funktionen olinjar frekvenskomprimering inaktiv i horapparaten/horapparaterna. Resultaten visade inte heller nagon skillnad i nojdhet mellan forsta tillfallet frageformularet fylldes i och andra tillfallet frageformularet fylldes i, varken for testgruppen eller kontrollgruppen. For hela gruppen fanns en statistisk signifikant okad nojdhet for IOI-HA, underskalan ”introspektion” och det globala vardet, ses fran forsta tillfallet frageformularet fylldes i till andra tillfallet frageformularet fylldes i. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna i uppnatt medelvarde pa maximal taluppfattning vid tillfalle 1 och 2 mellan kontrollgruppen och testgruppen, varken for hoger oron, vanster oron eller basta ora. Resultaten visade att interventionen hade en positiv inverkan pa taluppfattningsformagan for bada grupperna, dock var varden for kontrollgruppen battre an for testgruppen dar taluppfattningsformagan okade for bade hoger och vanster oron, medan testgruppens varde visade en statistisk signifikant okning endast for hoger oron. Detta innebar att interventionens paverkan av taluppfattningsformagan var som storst under den forsta manaden efter horapparatsutprovningen. Sammanfattningsvis, funktionen olinjar frekvenskomprimering var i denna begransade studie inte avgorande for hur bra taluppfattningsformaga eller hur stor nytta deltagarna upplevde av horapparaten/horapparaterna.