Faktiska fel enligt 4 kap 19 § jordabalken

Vi har valt Folke Grauers' uppdelning i konkret och abstrakt standard. Denna uppdelning ar inte helt okritiserad i den juridiska debatten och bland kritikerna finns Anders Victorin och Lena Olsen som i ett inlagg i Juridisk Tidsskrift ifragasatter Grauers pa nagra punkter. Victorin och Olsen menar att gransdragningen mellan konkret och abstrakt standard sker ''efter en glidande skala'' och att den inte ar sa skarp som de forsoker gora gallande att Grauers' modell ar. Anledningen till att vi valt Grauers' disposition ar att den ar mera latthanterlig och precis som Grauers visat, blir resultatet av felbedomningen i stort sett alltid detsamma oavsett vilken framstallningsmodell man valjer. Samtliga felbedomningsmoment maste ju inga oavsett vilket alternativ man valjer. Grauers' framstallning skiljer sig mot andra framstallningar i doktrinen pa sa satt att Grauers' framstallning ar mera lattillganglig, medan andra forfattare som t.ex. Jan Hellners modell framforallt har karaktaren av att vara akademisk. Se JT 1991-92, s. 355-359 och s. 783-792 samt Elfstrom, Jan, Fel i fastighet, 2 utg., Stockholm 1996, s. 232 Det forekommer tva standardtyper i kopratten, namligen konkret standard och abstrakt standard. En del omstandigheter ar gemensamma for bada standardtyperna. Dessa tar vi upp till diskussion under rubriken 2. Vi tar darefter upp de omstandigheter som sarskilt galler for konkreta fel, vilket vi gor under rubriken 3. Vad som sarskilt galler for abstrakta fel tar vi upp under rubriken 4. Vara egna slutsatser och resonemang har vi valt att placera i anslutning till den lopande texten. Vi avslutar med att under rubriken 5 redogora for kallmaterialet och med att under rubriken 6 presentera de rattsfall som vi lagt till grund for denna uppsats.