Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018

Karnavfallsradet (radet) ger arligen ut en kunskapslagesrapport. Aretsrapport ar uppdelad i tva delar: Del 1 handlar om beslut under osakerhet. Regeringen ska framover fatta beslut om ett slutforvar for anvant karnbransle och det kommer att fattas under osakerhet. Det i sig ar inget ovanligt for regeringen utan gors hela tiden pa olika omraden, men det ar daremot ett ovanligt komplicerat projekt. (Se kort oversikt nedan). Radet ger utifran sin tvarvetenskapliga sammansattning nagra exempel pa olika omraden med osakerheter och resonerar kring hur det gar att hantera och forhalla sig till osakerheter i beslutsfattande, saval i allmanhet som nar det galler ett beslut om ett slutforvar for anvant karnbransle i synnerhet. Del 2 innehaller en rapportering om radets arbete och en kort beskrivning om vad som hant pa karnavfallsomradet i Sverige under 2017. Mycket har hant under aret, exempelvis nar det galler tillstandsprocessen for anvant karnbransle, tillstandsprocessen om utbyggnad for Slutforvaret for kortlivat avfall (SFR) och nar det galler finansieringsfragor. Har finns aven en kort beskrivning av vad som hander nu nar regeringen den 23 januari 2018 har fatt arendet om ett slutforvar for anvant karnbransle pa sitt bord. Bakgrund till slutforvar, ansokningar och KBS-3-metoden Nar det galler ett beslut om ett slutforvar for anvant karnbransle ar det av flera anledningar ett komplext projekt. Det ar tekniskt komplicerat eftersom forvaret ska vara sakert i minst 100 000 ar, s.k. langsiktigt sakert. Anlaggningstiden for slutforvaret ar ovanligt lang, det planeras vara klart forst om ca 70–80 ar. Vi vet inte vad som hander med tekniken, klimatet eller i samhallet under de langa tidshorisonterna. Det finns inte heller nagot fardigbyggt forvar for anvant karnbransle som vi kan dra lardom av. En karnkraftsreaktor drivs av karnbransle som efter ca 5 ars anvandning blir s.k. anvant karnbransle. Det hogaktiva anvanda karnbranslet betraktas inte som karnavfall, enligt karntekniklagen, innan det ligger placerat i ett slutforvar. Det ar reaktorinnehavarnas ansvar att ta hand om sitt karnavfall och anvanda karnbransle. For att ta sitt ansvar har reaktorinnehavarna tillsammans bildat bolaget Svensk Karnbranslehantering AB (SKB) som planerar, driver och uppfor mellanlager och slutforvar. SKB ansoker nu om att fa uppfora och driva ett slutforvar for anvant karnbransle enligt KBS-3-metoden. Ansokningarna galler ett system som bestar av tva anlaggningar; en inkapslingsanlaggning i Oskarshamns kommun och en slutforvarsanlaggning i Forsmark, Osthammars kommun. KBS-3-metoden bygger pa tre sakerhetsbarriarer: kopparkapslarna, bentonitleran och berget. Det anvanda karnbranslet ska kapslas in i kopparkapslar som darefter placeras i ett tunnelsystem pa ca 500 meters djup nere i berget. Kapslarna omges darefter med bentonitlera som ska svalla och skydda kapslarna. Planen ar att deponera ca 6 000 kapslar med vardera ca 2 ton anvant karnbransle, totalt ca 12 000 ton. I dag ligger det ca 7 000 ton under vatten i bassanger iOskarshamn (Clab). SKB lamnade in sina ansokningar om tillstand att fa uppfora, inneha och driva ett slutforvar for anvant karnbransle i mars 2011. Det kravs tillstand, och tillstandsprovningen sker i tva separata processer. Mark- och miljodomstolen vid Nacka tingsratt har berett ansokan enligt Miljobalken (1998:808) och Stralsakerhetsmyndigheten (SSM) har berett ansokningarna enligt Lagen (1984:3) om karnteknisk verksamhet (karntekniklagen). Den 23 januari 2018 lamnade mark- och miljodomstolen och SSM sina yttranden tillsammans med ansokningarna till regeringen. Det ar regeringen som provar ansokningarna och darefter fattar beslut om huruvida verksamheten kan tillatas enligt miljobalken (s.k. tillatlighet) och om tillstand enligt karntekniklagen. En utmaning med att bedoma ansokningarna ar att de bygger pa referensutformningar som ska bli alltmer detaljerade, eftersom det tar lang tid att bygga och driva forvaret. Under driftstiden ska tunnlar gravas och byggas samtidigt som kapslarna med anvant karnbransle ska placeras med bentonitlera runtom (deponeras). Yttrandena fran mark- och miljodomstolen och SSM overlamnades till regeringen under absoluta slutskedet av arbetet med denna kunskapslagesrapport. Radet har alltsa inte haft dessa som bakgrund under skrivprocessen utan reflekterar endast kort kring dem.