Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”

En livskraftig landsbygd med tillgang till arbetskraft, arbetstillfallen och valfardsservice ar en aktuell samhallsfraga. Foretagandets omfattning pa landsbygden ar en aspekt som kan ha betydelse for landsbygdskommunernas sarbarhet. Syftet med rapporten ar att utveckla kunskap om kvinnors entreprenorskap pa landsbygden, som kan ligga till grund for att stimulera landsbygdsutveckling, jamstalldhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder.Med hjalp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktaren av kvinnors foretagande pa landsbygden. Till viss del studeras ocksa likheter och skillnader i foretagandet mellan kvinnor fodda i Sverige och kvinnor fodda utomlands, samt mellan kvinnor och man.Foretagandet ar mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna pa landsbygden an bland de sysselsatta kvinnorna i tatorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors foretagande ar sma mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som ar avlagset belagna, mycket avlagset belagna eller belagna nara en storre stad. Resultaten indikerar snarare att det ar kommunernas foretagskaraktar eller tradition av foretagande som avgor andelen foretagare per sysselsatta. Kartlaggningen pekar mot att arbetsloshet kan vara ett incitament for foretagande – nagot starkare for de utlandsfodda kvinnorna an for kvinnorna fodda i Sverige. Skogsforvaltning och blandat jordbruk ar bland de vanligaste naringsgrenarna for bade kvinnor och man pa landsbygden. I ovrigt ar dock foretagandet mycket konssegregerat med avseende pa bransch. De tio vanligaste naringsgrenarna for kvinnor och man skiljer sig markant at. Kvinnors foretag ar mest representerade i Har- och kroppsvard, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokforing, Konsultverksamhet avseende foretags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterart och konstnarligt skapande. Mans vanligaste naringsgrenar ar mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors foretag ar sma, 76 procent ar soloforetag och lonsamheten varierar stort. De naringsgrenar dar kvinnors foretag redovisar hogst lonsamhet ar i de numerart mansdominerade naringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar darmed konssegregering och hierarki med avseende pa arbets- och resursfordelning.Kvinnor pa landsbygden ar mer benagna att vara foretagare an anstallda om de ar gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsniva lagre an den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att foretagandet ar en losning for att kombinera arbetsliv med ansvar for hem och barn. De foretagande kvinnornas disponibla inkomster ar i genomsnitt lagre an for kvinnor med anstallning, for man som ar foretagare och for man med anstallning. Att vara gift innebar for kvinnor en lagre disponibel inkomst, men for man en hogre disponibel inkomst jamfort med att att inte vara gift. Resultaten visar dock att det inte ar de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, naringsgren och antalet sysselsatta. Manligt konskodade naringsgrenar och stora foretag ger hogre inkomst. Den overgripande slutsatsen ar att foretagandet pa landsbygden ar traditionellt konssegregerat och hierarkiserat, i fraga om resursfordelning.