Kortkedjiga fettsyror i fekalprover från människa

Det h¨ar ¨ar ett projekt om kortkedjiga fettsyror. Projektet ¨ar en del av en st¨orre studie om hur kost-fibrer bryts ner till kortkedjiga fettsyror och hur dessa korrelerar till kardiometaboliska sjukdomar. Detta kandidatarbete syftar till att validera en analysmetod f¨or detektion av kortkedjiga fettsyror i fekalprover fr˚an m¨anniskor, med hj¨alp av gaskromatografi och masspektrometri. Dessutom an-v¨andes metoden f¨or att analysera kortkedjiga fettsyror i fekalprov fr˚an m¨an som medverkat i en ¨overkorsnings- och interventionsstudie. Analysmetoden validerades genom att testa riktighet och precision efter analys av kortkedjiga fett-syror i en pool av fekalprover fr˚an friska volont¨arer. Precisionen f¨or analysmetoden visade godtyckliga resultat. D¨aremot visade riktigheten, som utv¨ar-derades genom utbyte av tre standardprov spikade med kortkedjiga fettsyror, v¨arden som ¨overskred de acceptabla gr¨anserna. Detta indikerade att matriseffekter fanns. Eftersom att precisionen var god anv¨andes metoden f¨or att analysera proverna fr˚an kostinterventionsstudien, trots ol¨osta matrisef-fekter. Den laborativa analysen p˚a proverna fr˚an kostinterventionsstudien utf¨ordes p˚a sammanlagt 72 prover fr˚an tolv individer, men ¨aven resterande datam¨angd, analyserat av laboratorieingenj¨oren, inkluderades i den statistiska analysen. Efter analysen kunde slutsatsen dras att ¨attiksyra, pro-pansyra samt butansyra var de kortkedjiga fettsyror som hade h¨ogst koncentration. Det fanns en signifikant skillnad i koncentration av butansyra, kapronsyra, och valeriansyra mellan r˚ag- och ve-tebaserad diet, och generellt var koncentrationerna i fekalierna n˚agot h¨ogre efter den r˚agbaserade dieten j¨amf¨ort med den vetebaserade. Det noterades ¨aven en ¨okad koncentration av ¨attiksyra och propansyra varav koncentrationen av isovaleriansyra minskade av den vetebaserade dieten j¨amf¨ort med ing˚angskoncentrationen. Tydliga trender f¨or koncentrationerna av kortkedjiga fettsyror, inom individerna kunde observeras, medan stora skillnader mellan individer syntes. Detta tyder p˚a att den individuella mikrobiotan har stor p˚averkan p˚a fekaliernas inneh˚all. I stort sett ¨okade koncentrationerna av kortkedjiga fettsyror hos individerna d˚a de fick en fiberrik diet och minskade d˚a de inte ˚at n˚agon specifik diet. Den generella ¨okningen under dieten kan antingen bero av s¨amre upptag, en ¨okad produktion eller en kombination. F¨or att kunna dra slutsatser kring detta beh¨ovs fekalproverna j¨amf¨oras med blodprover.