Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2019

Sedan provfiskets start 2002, med undantag for 2015–2017 da mort dominerade, har fangsten i Lagno dominerats av abborre, foljt av mort, stromming, nors och gars.  Under 2018 ars provfiske utgjorde abborre 61 procent av fangsten och den stora fangsten brot en tidigare nedatgaende trend for arten. Aven under 2019 ars provfiske var fangsten pa abborre relativt stor. Pa grund av okande fangster av mort och abborre har den totala mangden fisk som fangats ocksa okat over tid.  Mort, stromming, nors, loja, sarv och tanglake har okat i fangsten medan gadda och gos har minskat. Totala antalet fangade individer for loja, sarv, tanglake, gadda och gos ar dock liten sa att trenduppskattningar ska tolkas med forsiktighet.  Fangsten av karpfiskar har okat over tid. Detta beror framst pa att fangsten av mort, den vanligaste karpfisken i provfiskefangsten, har okat. Aven fangsten av karpfiskarna loja och sarv har okat, medan id och vimma inte har patraffats under de senaste arens provfisken.  Antalet fangade arter per ar har minskat over tid. Exempel pa arter som tidigare fangats men som inte forekommit under senare ar ar gadda, id, vimma, braxen och gos.  Fangsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, bade generellt for alla arter (> 30 centimeter) och for abborre (> 25 centimeter) specifikt. Aven indikatorn L90 for abborre (storleken pa individen vid den 90:de percentilen i langdfordelningen) har minskat over tid. Mojliga forklaringar kan vara ett okat fisketryck eller en okad predation.  Den trofiska medelnivan har minskat over tid. Detta beror pa att det i borjan av provfiskeperioden fanns flera rovfiskar (framst abborre) med hogre trofisk niva och farre karpfiskar (framst mort) med lagre trofisk niva i fangsten jamfort med i slutet av provfiskeperioden.  Abborrens tillvaxt har inte forandrats over tid. Det antyder att den minskade forekomsten av stor abborre i fangsten inte kan forklaras av en langsammare tillvaxthastighet.